Ja, jag tror faktiskt att de flesta har det, tyvärr.
Antingen medvetet eller omedvetet.
Jag har haft det eller jag har det om jag skall vara ärlig men jag jobbar på det.
Har tänkt nedsättande tankar om dessa människor, att dom inte klarar samma grejer som vi som inte har nedsättningen klarar. Det är sjukt att tänka så.
Dessa människor är egentligen som vem som helst bara det att dom har en funktionsnedsättning eller vad det kallas. Men vi är väldigt snabba med att dömma dessa personer.
Man tror att man inte har tankarna men så kommer man i kontakt med en utvecklingsstörd person eller i mitt fall ser det på tv och så tänker man ´det där klarar dom inte´. Men varför tänker man så?
Dom klarar lika mycket som vi andra gör, beroende på deras funktionsnedsättning så gör dom sakerna saktare eller på deras sätt. Det är ju inte fel. Men ändå kommer vi med våra nedsättande tankar.
Jag minns en gång, jag såg ett gäng utvecklingsstörda uppträda i Falkenberg, dom spelade teater, spelade instrument och sjöng och efteråt sa jag ´vad duktiga dom är, det där klarade dom ju fint´. Ja, och?
Skulle dom inte klara det bara för att dom har ett handikapp? Nu efteråt skäms jag över mina tankar!
Dom klarar allt dom vill ta sig för, men kanske inte i samma grad som andra. Men dom är ju inte mindre värda eller sämre som människor för det.
Det har jag insett.
Dom är som du och jag - fast med en speciell bakgrund som gör dom till den personen dom är liksom.
Man är väldigt snabb i sina omdömen och tankar.
Jag har respekt för utvecklingsstörda människor på samma sätt som jag har respekt för andra, men jag är lite rädd för dom. Inte för personen i sig för dom är ju inte farligare än någon annan utan jag är mer orolig över att jag kanske inte förstår dom eller kan kommunicera med dom som jag kan med någon annan.
Det gäller att hitta ett annat sätt att förstå och kommunicera på då.
Jag har jobbat med utvecklingsstörda barn vid två tillfällen och dom är annorlunda men inte på ett negativt sätt. Det var svårare att förstå vad dom ville och jag var rädd att göra fel, men man får tillåta sig att vara lite beräknande och oförstående, men man klarar det fint till slut.
Är man inte elak så funkar det bra.
Det känns som att personer med dessa handikapp inte värderas lika högt i arbetslivet som vi andra gör. Man ser inte ofta dessa personer arbetandes i butiker och på fabriker. Varför? Tror man att dom inte kan utföra samma arbete? Man får inte tänka så. Dom har ju samma rätt att få jobba "normalt" som jag har..
Vet väl egentligen inte vart jag ville komma med detta inlägget förutom att vi inte får vara så snabba och ha fördomar, dessa människor är som vem som helst egentligen.
Gänget från Världens Bästa hotell ;)